Mitt hemmaliv

Varje sommar brukar det skrivas om farliga födelsemärken i dagstidningarna. Och jag som är halvhypokondriker får alltid upp ögonen för de artiklarna och börjar granska min kropp.
Så i år när det åter var dags lyckades jag hitta ett födelsemärke som jag tyckte hade förändrats. Det hade blivit lite mörkare, lite mer utåtbucktande och jag tror t.om att jag i det ögonblicket kunde minnas att det också hade kliat nån gång.
Jag kände dödsångesten närma sig och halvt panikslagen ställde jag mig frågan vem som skulle ta hand om barnen sedan när jag var borta. För det är ju verkligen så att ALLA som har någon typ av hudförändring kommer att dö!! ;-)

När jag slutligen lyckats sansa mig något  LOVADE jag mig själv att söka upp läkare i tid INNAN det var försent.
Och i dag har jag varit på vårdcentralen, visat upp min minimala fläck som trots allt inte verkade vara så farlig. Läkaren sa att han kunde ta bort den om jag önskade, så nu är den väck!!  Om två veckor skall jag tillbaka för att ta bort stygnen och inom fyra veckor skulle jag få reda på om den vara av elakartat slag eller inte. Bara att hålla tummarna!
Så var det en fläck mindre att oroa sig för...:-)