Mitt hemmaliv

Jag var lite kaxig igår kväll när jag sade till sambon att det skulle bli skönt att han skulle börja jobba igen. Då trodde jag att det skulle bli bättre att få återgå till vardagen med mer rutiner och planering. Men jag tror att jag förhastade mig med det uttalandet... Det har inte alls varit skönt idag. Ingen sovmorgon, ett evigt bärande på lillkillen som bara gnäller och knappt sover- endast en halvtimme istöten. Och stackars storasyskonen som bli ständigt hyschade då de blir lite högljudda, kanske kan minstingen sova lite längre om han bara kan få chansen att somna till innan det slamras och gapas runt omkring honom. Och nu är det en sisådär elva månader kvar tills nästa semester...