Mitt hemmaliv

Från att ha varit rätt uppåt och glad så har jag nu förvandlats till häxan surtants bästa polare. Ja lika barn leka bäst sägs det, så ni fattar nog vilken nivå jag är på nu. Arg, sur, och tvär med inslag av tårar. Och så lite(läs mycket! ) muckande med sambon titt som tätt. Skulle helst lägga mig under täcket hela dagarna och smaska godis. Nåde den som kommer in och stör mig!!
För övrigt är sambon dessutom den mest puckade människan som existerar just nu, han kan ju inte göra någonting rätt!! Men för den delen så orkar jag inte med mig själv heller, ett under att han gör det...

Häxan Petra med lite extra volym i håret!!

Har varit på biblioteket och länsat avdelningen med kokböcker idag. Känner riktig ångest över vad vi ska tillaga för rätt på festen. Suktade stort efter böckerna med efterrätter. Varför kunde vi inte fått det istället????

Lånade dessutom med mig en sån där ljudbok, tänkte lyssna när jag kör till ridskolan imorgon. Det tar ca 45-50 minuter att komma dit, kan vara kul å ha nått att göra då (förutom att köra förstås...) Är den riktigt bra så kanske jag tar ett par raggarvändor på stan också och lyssnar vidare, det är ju rätt coolt!;-) (Mammor på stan...)

Det börjar dra ihop sig till den årliga åka runtfesten här i stan. Idag damp kuvertet ned i brevlådan. Ja, jag syftar på det kuvert där det står angivet vilken slags rätt man får äran att tillaga. Bad mitt allra snällaste upp till Gud om att slippa varmrätt, men vår connection verkar inte funka särskilt bra. Vi tilldelades varmrätt.

Har ingen aning vad vi ska koka ihop för nått. Sambon tycker fisksoppa- det tycker inte jag. Och dessutom har ingen av oss någonsin tillagat en fisksoppa. Om han ändå kunde sluta titta på alla dessa matlagningsprogram som ständigt inspirerar honom. Ibland måste man inse sina begränsningar!!

Det blir till att suga på karamellen ett litet tag. Känns kruxigt att hitta nån bra rätt som är god, festlig, möjlig att förbereda och inte allt för svår att tillreda. Kanske pannkakor...??

Vid halv tio tiden i går kväll kom jag på att jag fortfarande inte tillagat den tacopaj jag tagit fram köttfärs till. Kände mig inte alls motiverad att ställa mig och laga mat vid den tidpunkten, men samtidigt var det skönt att ha det momentet avklarat idag. Dock var det inte så många som ville äta den rätten då de kom hem från skolan. Både dottern och äldsta sonen hade med sig varsin kompis hem direkt, men ingen av dem verkade särskilt sugen på min mat. Dotterns vän uttryckte klart och tydligt att den enda paj han äter är blåbärspaj. Så det blev mackor till dem. (Men lillplutten åt av mammas mat, duktig kille!!;-))

Receptet fick jag av en tjej jag jobbade ihop med på Lindex en sommar. Och nu tänkte jag ta och föra det vidare till den som vill. Tycker själv den är supergod, särskilt med lite gräddfil, tacosås och sallad till.

Linas tacopaj

Pajdeg: 125 g margarin, 3 dl mjöl, 3 msk vatten

Fyllning: Ca 400 g köttfärs, 1 påse tacokryddmix, 1 gul lök, 2 röda paprikor, 1 liten burk majs, 1 burk naturell creme fraiche, 1 burk  creme fraich chili /paprika, riven ost (4-5 dl)

Stek köttfärs och blanda i kryddmixen och ev vatten. Tillsätt sedan den hackade löken.
Lägg köttfärsen i den förgräddade pajformen.
Blanda ihop creme fraiche, paprikor, majs och den rivna osten och "smeta" sedan ut det över köttfärsen.
In i mitten av ugnen i ca 30 min på 200 grader. 

Då vi vaknade i går (söndags) hörde vi att det slamrade rejält nere i köket. Förstod att barnen var vakna och antog att de inte orkade vänta längre på frukost. Men så hörde vi steg i trappan och upp kom dottern med en bricka i händerna. Hon skulle överraska oss med frukost på sängen. Verkligen gulligt av henne, men vad hon hade med sig var det här:

Några rostmackor utan pålägg, och i en av dem hade
 lilleman redan varit framme och tagit sig några bett.
Men det är ju tanken som räknas...

Sambon var bortrest med jobbet några dagar nu i veckan som gick. När han kom hem beklagade han sig över hur jobbigt det är att sitta still och äta så många måltider som de gör då det är möte. Ruskigt synd om honom... Jag kontrade genast med att tala om hur jobbigt det är att aldrig få sätta sig ned och äta en hel måltid. Att hela tiden springa runt och passa upp på tre barn, och då jag äntligen kan sätta ned arslet på stolen så har de andra ätit färdigt och förväntar sig att jag skall ägna uppmärksamhet åt dem på annat håll.
Sambon förstod nog att det han sagt lät lite korkat efter min utsaga och svarade då att även det han gör blir till vardag. Tappert försök måste jag säga, men det känns som att en av oss har en bättre vardag än den andra...

Var med en vännina i närmsta större stad igår. Åt frukost på Ikea och passade på att inhandla de obligatoriska artiklarna (värmeljus och servetter) då vi var på plats. Sedan blev det en sväng inne på köpcentrat, tittade lite på skor men fick mest beslutsångest. Styrde istället vår kos mot HM. Hade tänkt införskaffa strumpor till dottern men glömde av det mitt i provande av kläder till mig själv *oops*.
Hem kom jag med två klänningar; en svart stickad och en av lite mer färgstark och sötare modell. Sambon tyckte som vanligt att det osade tantvarning av den sistnämnda då den hängde på galge, men efter privat modevisning blev den godkänd, hehe...

Svart funkar ju alltid...


...men lite färg skadar inte mellan varven.

...kan man finna denna oerhört fula och opraktiska jacka! Jag har absolut inte lust att lägga pengar på den, men kanske finns det någon annan där ute som behöver tips inför födelsedag och julafton (hoppas du läser här tomten...). Jackan finns att inhandla på HM och storleken som önskas är 122.

Bilden är lånad från H&M Shop Online

Mammas hjälpreda följde med till återvinnigsstationen förra veckan för att slänga skräp. Han kämpade tappert med både tidningar och kartonger, och när vi sedan skulle gå vidare på motionspromenad ville lillplutten inte alls sitta i vagnen. Han ville gå själv! Det finns ju så mkt att undersöka överallt. 
När vi kom hem igen var det iaf en av oss som var helt slut och lyckades somna på vardagsrumsgolvet...